Jag har fått några frågor om hur det går med lastningen för Leon och om jag inte kan berätta om hur vi går till väga. Till att börja med har vi inte lastat honom sen vi åkte och löshoppade, men tanken är att lastträna honom i morgon igen om mamma har tid. I helgen kommer vi inte hinna eftersom jag ska åka iväg med ULKEN och sova borta lördag till söndag. Mer lastträning nästa vecka helt enkelt när både jag och mamma har gott om tid. 

 

Andra gången (första gången åkte jag med honom i transporten) han åkte i våran transport blev det kaos. Det gick jättebra att få in honom i transporten men under resan hoppade han över bommen. Bommen fram var lägre ner en vad den brukar efter att farfar lånat den och kört skräp, vilket vi inte märkt. Han hade lädergrimma som gick sönder och endast en inspänning från ringen på hans vänstra sida. Han står på den vänstra sidan i transporten, vilket alla mina hästar gör om dom åker ensamma. 

 

Efter den gången har han en nylongrimma just för att han inte ska komma loss genom att grimman går sönder och kunna hoppa över bommen igen. Vi dubbelkollar så att bommen är på rätt höjd också naturligtvis. Leon har en lite specialinspänning också när han åker, med tre linor - alla med säkerhetsspännen såklart. Den första går från ringen på vänster sida till grimmans sidorring och dena andra från den högra ringen till den andra sidoringen på grimman. De är inte alls hårt inspända, han kan röra sig rätt mycket med huvudet så han kan balansera upp sig med halsen under åkturen. Jag tycker det är ruskigt när man ser de som spänner fast huvudena helt och hållet på hästarna. Man ökar risken till panik med 100% då, jag lovar.. Sen har vi en elastisk lina som går från hakringen på grimman ner till golvringen i transporten (som vi skruvat dit själva). Om han då skulle få för sig att resa sig så kommer denna lägga tryck på nacken och han kommer inte kunna resa sig och komma över bommen. Man får dock kolla extra noga så den inte hänger för löst så han kan trassla in frambenen. Det är en ganska fin balansgång. Med den här inspänningen får han hjälp med balanseringen utan risk för panik. När man väl åker står han som ett ljus, nästan bättre än Frolle till och med! 

När Leon ska gå in i transporten har vi två linor på vardera sida av transporten för att rama in honom. Innan jag styr mot rampen brukar jag gå några varv på grådsplanen och göra ledarskapsövningar för att kolla att han är med och har respekt. Sen när vi går mot rampen gör vi lite olika eftersom han gör olika varje gång. Men oftast brukar han ställa sig på tvären och trycka in sidan mot transporten och ha huvudet utanför och så småningom kasta sig om och stegra. Så det är noga med att ha huvudet böjt åt mitt håll in i transporten för att ha någorluna kontroll över honom. Mamma trycker på rumpan med någon av linorna, det beror på vilken sida han har rumpan åt. Det brukar ta ett tag med efter en stund brukar han gå in. Då belönar jag honom alltid med en morot, så han vet att det är något positivt med att gå in i transporten.