Vet ni? Jag har gått med veck i pannan hur länge som helst, funderat och funderat.. Frolle har inte känts sådär jättefin sen i våras och jag tycker inte att jag har ridit bra alls. Ni vet när allt bara funkar och man bara ler i sadeln? Så har det inte varit för mig på honom sen i början på detta år. Det har skrämt mig, väldigt mycket faktiskt. Jag har liksom inte varit lika sugen på att rida på grund av känslan i sadeln - som egentligen inte alls varit dålig, den har varit bra, men inte jättebra. Jag har valt att inte prata med någon om detta utan istället hållit det för mig själv och funderat, försökt hitta lösningar och vridit och vänt. Mitt självförtroende har fått tagit en smäll och ja, inget har känts bra helt enkelt. 

 

Men... IDAG vände det! Jag vet inte om det var baucher-bettet som gjorde det eller om det var för att jag verkligen såg fram emot att testa bettet och då var väldigt positiv. Jag väljer att tro att det var båda delarna! Även om Frolle var ganska trött av värmen så kändes han sååå fin igen. Jag kom till ridning med en gång och allt kändes verkligen bra. Jag behövde inte alls göra särskilt mycket i sadeln (förutom när jag skulle driva honom framåt.. haha) och ville bara berömma, berömma och berömma. Det kändes så himla bra! Ett mjukt stöd i handen, energi från bakpartiet, lätt i fronten och lösgjord. ÄNTLIGEN! Jag kunde bara le när jag travade av honom. Det var längesen. ♥