Vet ni vad jag glömt att berätta för er? I början på förra veckan träffade jag på Eva som laserbehandlar Frolle. Han hade inte känts särskilt bra att rida under några dagar efter tävlingen i Hudik så jag berättade det för henne och då berättade hon för mig att hon tittat lite när jag red fram honom på tävlingen och att hon då sett att han markerade med höger bakben när jag slipade på skrittpiruetterna. Som ni kanske minns så sträckte Frolle en muskel i det benet för några veckor sedan och blev halt. Det var inte en stor markering på framridningen utan det syntes knappt, men det räckte för att Eva skulle reagera på det och för att Frolle skulle bli annorlunda i ridningen. Dagen efter vi pratat med varandra kom hon hem till mig och laserbehandlade Frolle och vi pratade om hur jag skulle göra med tävlingen i Umeå. Mycket riktigt var det sträckningen som lite smått kommit tillbaka, men Eva tyckte inte att vi skulle stryka oss från tävlingen. Däremot la vi upp en ny planering inför tävlingen med bara skritt och sedan korta framridningar med fokus på lösgjordhet. Det var även då vi bestämde det här med rutinerna att linimentera honom och linda med BoT. Det var även på grund av detta jag valde att inte pusha Frolle fullt ut i helgens starter och strök sista klassen. 

 

Igår var Eva till oss igen och laserbehandlade Frolle, med goda resultat! Hans svullnad (det såg ut som ett insektsbett ungefär) har jämnat ut sig och han var riktigt fin i hela kroppen sa Eva. Frolle har nog aldrig varit så avslappnad under en behandling någon gång. Han glömde till och med bort att hugga efter lasern när hon behandlade frambenens armbågar! Då är det stort, haha. Det kändes riktigt bra att hon checkade honom och kunde säga att han var så fräsch i kroppen, trots en lång tävlingshelg. Arnikarutinerna verkar ha gjort susen på sträckningen, så nu fortsätter vi med det helt enkelt. Nu känns det bra igen och en stor tung sten har lättat från hjärtat! Det finns absolut inget värre än att gå omkring och oroa sig för att sin bästis har ont.. ♥