Dagens ridpass

Först ut idag var Exet! Jag red faktiskt honom på ridbanan, även fast jag sa att jag skulle rida ut haha. Mamma rider alltid ut så jag tänkte att äsch, jag rider på banan. Exet kändes precis som förr, och alla knappar satt där dom brukar. Kul! 
 
Sedan tog jag in Frolle. Vi följde i alla fall planen och red ut! Han kändes sååååå fin idag, trots att jag red på hackamoret. Han brukar bli lite tung och hängig i handen med det men idag var han tvärtom lätt och mjuk! Jag tänkte mycket på sitsen idag - omvridna händer, mjuka och följsamma höfter, blicken upp, axlarna tillbaka och fjädrande knän och fotleder. Fick till det väldigt bra! Jag är jättenöjd med Frolle och även mig själv idag. :) 
 
Sist ut var Leon. Han hade det lite jobbigt idag på våran uteritt. Hjärnan fick verkligen jobba. Det var väldigt mycket som han var rädd för idag, och jag tänkte hela tiden "vad kommer härnäst", haha. Det började med att vi mötte en man med en pytteliten hund som Leon självklart var rädd för, men jag klandrar honom inte för det för den såg ju ut som en råtta... Sedan kom det en bil i full fart i en kurva som skrämde livet ur stackars Leon. Bilen hann stanna och Leon gick snällt förbi efter några flyktförsök och protester. Strax efter den bilen kom en till, men den var han inte rädd för i alla fall. Sedan kom Leons värsta fiende - en fyrhjuling. Han har blivit riktigt skrämd av en sådan tidigare och slet sig. Sån tur var var det min kusin och han vet hur Leon är så han stängde av, klev av och tog av sig hjälmen! Jättesnällt verkligen och Leon kunde sen förbi. Efter det här tänkte jag att nej, nu måste väll ändå det värsta vara över. Men nej, sedan kommer en travhäst med vagn bakom. Leon blev gaaaaaalen! Han reste sig och försökte verkligen fly för livet. Jag klamrade mig fast och försökte bara få honom att stå stilla. Mannen som körde hästen började prata med Leon och när han fått titta på dom en stund gick det bra. Sedan var han så snäll och följde med oss tillbaka där han kom ifrån för att Leon skulle få vänja sig vid vagnen. Hur snällt?! Sedan klarade vi oss hela vägen hem utan några hemska möten, haha. Jag tror Leon kommer sova gott ikväll.. 
 
 


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Hej! Jag heter Pernilla Hägglund, är född 1996 och bor tillsammans med min pojkvän i Stockholm men kommer egentligen från Hudiksvall. Jag är diplomerad hästskötare och jobbar just nu på Stall Reje i Knivsta där jag också har min egna häst, fyraåriga Sir Leon. Här får ni läsa om mig, min häst och min vardag som hästskötare. Välkommen!
|