Jag är igång och packar väskan, för nu väntar fyra dagars kurs med LRF-ungdomen på Sånga-Säby kurs- & konferensgård. Som ni vet blev jag tilldelad LRF's premieelevsstipendium tidigare i år och detta är alltså själva stipendiumet - en kurs i företagande och ledarskap. Jag tror jag kan dra stor nytta av kursen och bli sporrad till mina fortsatta planer och drömmar! Det ska bli jätteroligt. :) 

 

Frågan är dock hur lång tid det kommer ta innan det börjar klia i fingrarna och längtan efter hästlukt kommer. Det känns ju som att jag varit borta i en vecka när jag i själva verket bara varit ledig en dag, så hur ska det nu kännas? Haha, så typiskt oss hästnördar.. Men jag tror det är bra att komma ifrån stallet ibland, speciellt nu när jag dessutom arbetar med hästar. Man behöver liksom komma ifrån för att hitta ännu lite mera driv och verkligen få chans att längta tillbaka. Jag tror det är så med allt egentligen! Borta bra men hemma bäst som man brukar säga, och det inser man oftaste när man varit borta ett tag.. :) 

 

Förresten! Leon var hur fin och duktig som helst igår. Jag red som sagt lektion för Helena. Det fanns inga spår av diffust under ridpasset och direkt när jag kortade tyglarna fick jag en härlig känsla in i handen. Vi hittade ett jämnt flyt och ett dragläge där jag kunde tänja på gränserna vad gäller samling (alltså samling i den grad Leon som fyraåring klarar i dagsläget). Vi samlade några galoppsprång på volt för att sedan rida framåt igen. Då och då förflyttade vi volten för att han skulle få gå över hela ridbanan och ibland lade vi in halvt igenom och förvänd galopp. Alltså han gjorde det så himla bra, det finns inte så mycket mer att säga. Hans utvecklingskurva går spikrakt uppåt och jag hoppar verkligen vi kan hålla det så! Jag älskar verkligen att rida Leon. ♥

 

Världens finaste!!