Säsongsdebuten..

Igår startade jag och Frolle tävlingssäsongen med en regional tävling på hemmaplan. Jag startade Lag 13 och LA:P1.
 
Lag 13: Denna klass gick jättedåligt. Till att börja med fick jag aldrig komma in i collectingring, så jag skrittade ute på isen i säkert 15-20 minuter. När jag väl fick komma in så hade jag 15 minuter på mig att rida fram. Då står det ekipage på spåret och människor överallt där man ska rida. Jag blev på sånt jäkla dåligt humör så Frolle kände säkert av att jag inte var helt fokuserad. Det passade han på att utnyttja och skyggade för en port som han verkligen inte rider förbi minst en gång i veckan, nej nej.. Han verkligen skyggade för den. I halten som man ska göra vid domaren blev han rädd för skrivaren och började rygga. Fick en tvåa där.
 
Humöret efter den ritten var verkligen inte på topp. Jag var så förbannad, haha. Lite på Frolle som var så himla töntig och skulle krångla och förstås på mig som inte kunde hålla känslorna i styr, planera om och göra det bästa av saken. Jag tänkte ju hela tiden på den dåliga starten med framridningen vi fick istället för att tänka "jaha, nu blev det såhär och nu måste jag tänka om". 
 
Vi fick hur som helst 62,57% och det är väll ändå helt ok med tanke på hur dåligt det kändes och att jag inte ridit igenom programmet. Vi hamnade dessutom första utanför placering. Det som var kul att läsa i protokollen var poängen jag fick på en travökning - 7,5 - vilket verkligen fick mig på bättre humör. 
 
LA:P1: Jag ökade ut framridningstiden ifall det skulle bli krångel och så att jag skulle få tid på mig att lösgöra honom ordentligt. Jag valde att rida fram den största tiden på utebanan som det var snö på och det gjorde jag helt rätt i tycker jag, så jag kunde fokusera på mig och Frolle och ha mycket plats. Inne på collecting fick jag lite coaching av Lena som tyckte att jag skulle rida med lite mer klös och tryck.
 
Det var verkligen stor skillnad på mitt tankesätt och min ridning i denna klass. Jag gick in med mer självförtroende och red som satan! Dock hade vi en del småmissar som kostade mycket. Han var lite spänd vid porten och domaren nu också, men eftersom jag var på honom så pass mycket så glömde han nästan bort det. Jag tycker att det gick helt ok. Vi landade i alla fall på 65,9%.
 
 


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Hej! Jag heter Pernilla Hägglund, är född 1996 och bor tillsammans med min pojkvän i Stockholm men kommer egentligen från Hudiksvall. Jag är diplomerad hästskötare och jobbar just nu på Stall Reje i Knivsta där jag också har min egna häst, fyraåriga Sir Leon. Här får ni läsa om mig, min häst och min vardag som hästskötare. Välkommen!
|