Återbesök och programridning

Jag får be så mycket om ursäkt för att det ekat tomt här några dagar, men jag har haft fullt upp. Dessutom så är inte Fredrik hemma denna vecka så jag går i princip och sover direkt när jag kommer hem. Det är så tråkigt och ensamt utan honom så då kan lika gärna sova bort kvällen, haha! 
 
I tisdags åkte jag med Leon till Mälarkliniken för ännu ett återbesök. Som ni vet har han blivit behandlad för en vit fläck i sitt vänstra öga och nu var det dags för det förhoppningsvis sista återbesöket, och det blev det också! Anna, veterinären, tyckte verkligen att det såg otroligt bra ut och hon fick dubbelkolla om det verkligen var rätt öga som hon undersökte. MEN det är pyttepyttelite "grummel" kvar så han ska behandlas i en vecka till men med nedsatt mängd och sedan ska vi bara hålla koll så det inte blossar upp igen. Så himla skönt! Jag är verkligen glad att jag åkte in så fort jag märkte fläcken, för vem vet hur det hade kunnat sluta i sånt fall... Nu känns det i alla fall som att tung sten lyft från mina axlar! 
 
Igår var vi iväg på ännu en utflykt - programridning för Roger Ohlsson på Vällsta Gård i Upplands Väsby. Helena och Hirten åkte också dit, men hon red två timmar innan mig så vi kunde inte åka tillsammans. Så jag och Leon åkte ensamma dit och det var första gången jag åkte helt ensam iväg för att rida faktiskt, men det gick strålande trots riktigt busväder! Vi red i alla fall FEI's inledande program för 5-åringar. Som jag skrivit lite om innan handlar det väldigt mycket om mig och mitt tänk när jag rider dessa unghästprogram eftersom bedömningen inte handlar om programmet i sig utan om endast hästen - min uppgift är att plocka fram alla Leons kvalitéer och hela tiden känna av vad som gör honom bäst. Det är svårt att förklara men ännu svårare att göra, haha.. Men vi måste börja någonstans och det är ju superkul att prova något nytt! 
 
Roger tyckte att jag tänka alldeles för mycket "programridning" första gången jag red igenom progammet. Jag var för snabb, Leon hinner inte riktigt med mig och jag fokuserar som sagt mer på korrektheten i vägarna än att få fram lösgjordheten, elasticiteten, schvunget, balansen, bärigheten osv så bra som möjligt. SVÅRT! Men med Rogers coachning under andra gången gick det såååå mycket bättre. Han påminde mig hela tiden om att vänta ut Leon och söka efter bästa möjliga utgångsläge. Då fick vi ihop 73,6% vilket är helt galet bra!! Jag får nypa mig själv i armen! 
 
Leon kändes överlag bra men inte riktigt lika "elektrisk" på hjälpen som på hemmaplan. Vi hade inte samma utgångläge från start som vi haft hemma men det har helt enkelt inte blivit befäst ännu och vi måste skapa större marginaler, som Helena brukar säga. När vi hamnar i det läget måste jag lära mig att själv börja om, läsa av och anpassa min ridning efter hur Leon är och känns just vid det tillfället. Igår kan jag tycka att jag red som om vi var på hemmaplan till en början vilket jag tror blev anledningen till att det inte blev riktigt lika bra första gången vi red igenom programmet. Roger hjälpte mig att komma till rätt ridning för dagen helt enkelt, och såklart med det rätta "unghästtänket"! 
 
 
 
Min fina. ♥


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Hej! Jag heter Pernilla Hägglund, är född 1996 och bor tillsammans med min pojkvän i Stockholm men kommer egentligen från Hudiksvall. Jag är diplomerad hästskötare och jobbar just nu på Stall Reje i Knivsta där jag också har min egna häst, fyraåriga Sir Leon. Här får ni läsa om mig, min häst och min vardag som hästskötare. Välkommen!
|