Igår red jag lektion för Helena med Leon, och wow vad fin han var! I måndags longerade jag honom innan vi åkte till Mälarkliniken och då tyckte jag att han såg riktigt fräsch och fin ut. Han rörde sig genom hela kroppen, välvde ryggen och gick i en väldigt fin form med halsen lång och nosen framme. Igår fick jag bekräftat att jag såg rätt! 

 

Vi arbetade med att hitta dragläget lite längre fram där han tar ut sina steg, tar vikt på bakbenen men bjuder framåt med ett jämnt stöd. För att komma dit gjorde vi övergångar, öka/minska och skänkelvikningar där han behåller takten, flyter på och flyttar sig undan för min skänkel. 

 

I galopp vände vi upp på medellinjen några gånger för att verkligen komma intill med ytterhjälperna samt jobba med rakriktningen. På volten ville vi få honom att komma upp med fronten, samla sig och ta vikt på sina bakben. När jag kom på knepet gjorde han det riktigt bra och det kändes som att växte framför mig. En härlig känsla! 

 

Något som vi arbetade med överlag hela passet var att jag skulle våga komma ner i sadeln, framför allt i traven. Alltså nedsittning, vilket jag egentligen har särskilt svårt för. Men på Leon vågar jag liksom inte sjunka ner. Det är en vanesak för oss båda och det är helt enkelt bara att utsätta oss för det! Jag varvar då lättridning med nedsittning för att få med känslan från lättridningen ner i sadeln. Jag tror också att det är viktigt att inte tänka för mycket när man sätter sig ned, utan bara försöka hitta takten och vara följsam - kanske blunda några steg för att bara använda känslan. Det blev bättre allt eftersom och i slutet kom jag till ridning väldigt bra trots rumpan i sadeln, haha! 

 

Leon var verkligen jätteduktig och det känns tydligt att han vuxit och blivit äldre. Han har liksom mognat och "stabiliserat" sig. Kul!!