SLÄPPER JAG ALDRIG PÅ KRAVEN?

Får några dagar sedan droppade det in en kommentar från en person som undrade om jag aldrig släppte loss när jag red, utan alltid tänkte på hästens form. Jättekul att du frågade, och jag tog inte ett dugg illa upp! Snarare tvärtom - om man har frågor ska man ställa dom. 
Jag vet inte om det kanske är flera som tycker jag verkar trimma hela tiden osv? Tänkte i alla fall klargöra lite i det här inlägget om det ämnet. 
 
 
Jag tror det är lätt att uppfatta det så att jag mest trimmar på banan och alltid rider i en kontrollerad form, inte släpper på bromsen och låter hästen sträcka på benen. Eftersom jag nästan bara lägger ut bilder/filmer då vi rider på banan, tränar för någon, tävlar eller liknande kan man lätt tro det. Men det är ju faktiskt så enkelt som så att det är rätt krångligt att ha med någon som fotar när man racear på en smal stig i skogen eller intervallar uppför en backe. Eller hur? ;) 
 
Det är otroligt viktigt för mig att variera träningen med hästarna. Jag har lagt upp en "plan" för hur jag ska på ett ungefär lägga upp träningen i år, för att jag och Frolle ska nå ett så bra resultat som möjligt. Det är inte (läs inte) min plan att rida innanför 4 väggar och nöta på program varje dag och kanske skritta ut på lång tygel då och då. Nej, för tusan! Jag tränar på banan 2-4 gånger i veckan. Då sitter jag inte och rider varv på varv, utan jag gör passet så intressant för Frolle som möjligt genom att hitta på nya saker hela tiden och få honom att ställa frågor. När jag inte rider på banan rider jag ut på vägarna och i skogen. Där passar jag på att dra på i full galopp, blandat med lite mer krav. Jag tycker det är ett utmärkt sätt att träna mer samlande övningar på ute på vägarna eller i skogen. Energin kommer av sig själv och hästen är uppmärksam. Jag har faktiskt nästan alltid bara ridit ut på vägarna fram till i somras ungefär. Då kände jag att om jag ska komma någon vart är det dags att trimma mer på banan OCKSÅ. Se vart det tagit mig och Frolle nu - han är finare och fräschare än någonsin. Variation är nyckelordet
 
Visst önskar jag ibland att jag hade ett ridhus att rida i när det är dåligt väder. Men faktum är att det bara stärker oss, vi klarar av att rida ute i bitande kyla, spöregn, stekande sol. Det har bara stärkt oss! 
 
Jag och mina hästar busrider mer ute i skogen än vad ni nog kan ana, tror jag. Hur roligt är det inte att låtsas att man är inne på en galoppbana, känner pulsen öka och rivstartar på en sandväg. Att känna hur hästen tar i för allt den kan och sprudlar av glädje och energi, det är underbart. 
 
 
 


Kommentarer
Postat av: Jessica Högberg

herregud människa, är inte ridningen träning nog!? ;)
Happy Valentine!!

Svar: Haha! Detsamma! :)
Pernilla Hägglund

2013-02-14 @ 12:09:23
URL: http://lchftrollet.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Hej! Jag heter Pernilla Hägglund, är född 1996 och bor tillsammans med min pojkvän i Stockholm men kommer egentligen från Hudiksvall. Jag är diplomerad hästskötare och jobbar just nu på Stall Reje i Knivsta där jag också har min egna häst, fyraåriga Sir Leon. Här får ni läsa om mig, min häst och min vardag som hästskötare. Välkommen!
|