Svävar på moln

För Leon har fått sin första placering i livet!!!!! Jag svävar verkligen på moln. Jag är så fantastiskt stolt över min vackra häst som dansar runt sin debut i LA:3, får 64,286% och placerar sig som femma av 32 starter. Och det med en så bra känsla där jag verkligen nådde fram till honom och han tog min ridning på ett otroligt bra sätt! 

Helena var på plats och hjälpte mig, coachade på framridningen och filmade ritten. Så tacksam gentemot henne och all den hjälp vi får av henne! Hon är en stor del av utvecklingen vi gjort. Världens bästa tränare och chef! 

Kommer nog inte kunna somna ikväll.. Jag är så glad! 








Hirtenlife Gnesta Ridklubb

I helgen åkte vi till Brolöten där Gnesta Ridklubb höll sina tävlingar. Vi åkte på lördag kväll och tävlingen var på söndagen. När vi anlände till tävlingsplatsen red Helena och Hirten ett pass på tävlingsbanan. Jag packade in i stallet och hann titta en liten stund på dom innan vi stallade in, och Hirten var så fin! Jag har nog aldrig sett henne så fin. Det kändes som en riktigt bra uppladdning inför tävlingsstarten dagen därpå! 
 
Tidigt på morgonen var jag upp och promenerade med Hirten. Därefter var det frukostdags och sedan var det dags att preppa inför starten. Hirten kändes väldigt coolt, trygg och lugn hela morgonen så vi hade verkligen bra vibbar! Programmet (FEIs inledande program för 6-åriga hästar) gick jättebra för Helena och resultatet blev 76,4%, vinst OCH ett Falsterbo-kval! Helt fantastiskt roligt!! Och ännu roligare är det eftersom jag vet allt jobb som ligger bakom. Det ska bli otroligt roligt att se dessa två utvecklas vidare och fortsätta följa med på tävlingar! 
 
Här kommer ett smakprov från bilderna jag tog på framridningen. Det kommer fler sen! 
 
 

Tävling Uppsala

I lördags åkte jag, Leon och min kompis Fanny till Tuthammar Ridcenter. Tävlingsarrangören var Uppsala Dressyrsällskap, och vi red FEI finalprogram för 5-åriga hästar. Innan vi styrde mot tävlingen provade vi däremot något nytt - att rida ett pass på hemmaplan innan avfärd! Leon har otroligt mycket energi som kan blir lite svårhanterat i "nya" sammanhang för han själv. Så vi provade nu att rida en kort lektion för Helena på ca 20 minuter för att få ut lite spring i benen och få in en bra känsla inför tävlingen. Det kändes verkligen som något bra att göra när tiden finns och tävlingsplatsen ligger lite närmare! 
 
På lektionen för Helena var han såååå fin med så mycket power, som var hanterbar. Jag skulle säga att det var vårt bästa pass hittills! Vi hittade lite nya växlar och jag kom verkligen till ridning. Han kändes väldigt nöjd efteråt! 
 
På vår väg till tävlingen stod han snällt i transporten och vi kunde faktiskt ha honom kvar där tills det var dags att göra i ordning och leda fram honom. Han skötte sig sååå bra på hela tävlingen och det är verkligen guld värt att han klarar hela tävlingssammanhanget! Men det blir en del spänning vilket gör att han tappar lite av sin känslighet och jag tappar lite ridning på grund av min egna spändhet. Jag är jätteglad över att han var så lugn och att vi hade ett bra flyt i programmet, men eftersom att jag hade en bra känsla borde jag ha vågat utmana lite till och provat mig fram lite mer - hur mycket kan jag förändra, hur mycket kan jag ta tillbaka, hur mycket kan jag rida framåt.. Ju fler gånger jag tittar på filmen desto mer ser jag att jag MÅSTE våga rida inne på banan och inte bara åka med! 
 
Vi fick i alla fall 66,4% vilket är mer än vad vi fick i Segersta med samma domare. Jag hade ju dessutom en mycket bättre känsla, men som sagt finns det mer att hämta! Han har ju en fantastisk galopp som jag måste jobba mer för att visa upp, och traven kan även den komma fram bättre även om den är vår svaghet just nu. Det ska bli roligt att tävla honom igen på söndag, då ska jag gå in för att våga prova mig fram mer! 
 
 

Knoppar

Jag fick en önskan om att göra en "tutorial" om hur jag knoppar. Tyvärr har jag inte möjlighet att filma men jag försökte ta några foton när jag knoppade Hirtenlife innan vi skulle iväg på domarkurs för någon vecka sedan. Hoppas det blir bra ändå! 
 
• För att få till bra knoppar är det bästa tipset att ha gott om tid och rätt "utrustning". Såklart är även manen man ska knoppa också viktig! Den måste vara tillräckligt lång och lagom tjock samt väl genomkammad. Det jag använder mig av är silikonsnoddar, hårspray (eller mangelé), en bra kam och en pall. Jag brukar ha snoddarna i en ficka på jackan för att det ska var lätt att ta upp och gå smidigt. 
 
 
• Jag börjar alltid med att kamma igenom manen noggrannt och sedan delar jag upp den. Jag föredrar att ha mellan sex och åtta stycken knoppar, men sju är det optimala. För att få ett snyggt och rent helhetsintryck är det viktigt att varje del är lika bred och att det är raka linjer mellan vare del. Om man tycker det är svårt att dela upp med fingrarna kan man använda kammen. 
 
 
• Jag börjar sedan med att spraya första delen med hårspray (eller kleta in gelé). Sedan drag jag handen genom det några gånger för att få med alla strån. 
 
 
• Sedan börjar jag fläta. Ännu en viktig detalj för helhetsintrycket är att börja varje fläta likadant. Jag börjat till exempel alltid med att lägga över den vänstra hårtussen först. För att få en "fluffig" knopp flätar man dom typ tre första flättagen något lösare för att sedan dra åt. Viktigt är att dra åt lika mycket på båda sidor så att flätan och knoppen blir rak och lika mycket "fluffig" på båda sidor. När flätan är klar fäster jag med en hårsnodd. 
 
 
• Sedan viker jag in den nedersta delen av flätan med en snodd och rullar sedan upp med samma snodd. Det här kan man behöva öva på några gånger för att få in snitsen! Många gör hela knoppen med bara en snodd, men jag tycker det är skönt att fästa flätan med en egen. Vid behov kan jag sätta en extra snodd runt snodden, särskilt om knopparna blir lite större eller om man behöver fixa till några hårstrån eller någon snedhet. 
 
 
• När alla knoppar är färdiga sprayar jag hårspray över alla knopparna för lite extra hållbarhet. Snyggt, prydligt och rent! 
 
 
 
 
 
 
 

Helgens tävling

I söndags åkte jag, Helena och Lindy till Södertälje Ridklubb. Dom skulle vara med i sin andra MSVB:4 för i år! Först vill jag bara säga att Södertälje verkligen var en kanonanläggning med hög standard. Fin tävlingsbana, bra utbud i cafeterian och allting låg väldigt centrerat. Det enda negativa var att man inte hörde något till framridningsbanan, och att dom kanske hade aningens högt ljud på tävlingsbanan. Väldigt bra tävlingsplats tyckte jag! 
 
Morgonen blev väldigt tidig. Min klocka ringde 03:45 och vi åkte från stallet 05:45. Trots det tycker jag nog ändå mer om att tidiga startttider just för att man då också kommer hem tidigt och har lite av dagen kvar för att jobba vidare på hemmaplan. Helena och Lindy var väldigt fina men tyvärr fanns där lite spändhet, men procenten räckte ändå till ett andra (och sista) kval till MSVA. Dock har Helena ingen hets att gå upp i klasserna, utan stannar hellre lite längre just för att det är viktigt att känna sig riktigt trygg och mogen på sin nivå innan man går vidare en svårighetsgrad. 
 
När programmet var klart kom tjejen som öppnade och stängde porten till tävlingsbanan fram och sa att Lindy och Helena var hennes favortekipage och att dom var såå fina. Superkul att höra! 
 
Lindy var otroligt cool annars i tävlingssammanhanget. Hon är verkligen enkel och härlig att åka bort med! Våran genomsnälla Lindy Hop. ♥
 
 
Fina tjejen när jag promenerade fram henne innan start. Hon hade en så härlig färg i morgonsolen och knopparna skiner så fint!

Film från LB:1 Hallsta Ridklubb

Jag har visst glömt ladda upp filmen från vår senaste tävling! Vi var på Hallsta Ridklubb och red en LB:1 för att prova vårt nya sätt att tackla problemet som uppstått (och uppstår fortfarande ibland) vilket visade sig vara helt rätt! Fokus låg helt enkelt på att jag skulle få in rätt tänk i ridningen och ge Leon en bra upplevelse, och inte så mycket på poängen. Men jag tycker att det kanske är roligt att se ändå, och framför allt i framtiden när det kan vara kul att titta tillbaka! 
 
 

Resultat från Hallsta

Idag åkte jag, Leon och Helena till Hallsta Ridklubb utanför Hallstahammar för att tävla en LB:1. Mamma och Fredrik kom också från Hudik för att titta, vilket var jätteroligt! 
 
Klockan ringde 03:45 i morse, men trött har jag inte känt mig förrän nu. Så länge man går upp tidigt för att något roligt är på gång är det faktiskt inte så jobbigt! Jag fodrade alla hästarna på hela Bergtorp i morse och sedan gjorde jag i ordning Leon i hans box medan han åt sin frukost. 
 
Vi hade två timmars åktid innan vi kom fram till tävlingsplatsen. Väl framme gick jag och rekade lite, kollade av hur banan såg ut och annat som kan vara bra att kolla in medan Helena stod kvar med Leon. Han är ju inte helt rutinerad vad gäller att stå i transporten ännu, så att lämna honom helt ensam är ingenting jag vågar mig på än. Men det kommer med tiden! 
 
På framridningen var han väldigt pigg och hade lite spändhet kvar sen två lite jobbigare pass dom senaste dagarna. Jag hade Helena i headsetet vilket kändes väldigt skönt! Att ha henne att bolla med under framridningen är verkligen lyxigt. I tävlingssammanhang blir man som ryttare automatiskt spänd och "glömmer" lite av jobbet man gjort på hemmaplan, så att han sin tränare på marken som hela tiden påminner är verkligen guld värt. I och med att Leon var så pigg valde vi att låta honom ösa ur sig energin i galopp. Efter det fick jag en fin känsla och han var så mycket mer med mig! Fokus låg på att hela tiden checka av om han var ärligt framme och på hjälperna. Inne på collectingring fick jag en ännu mycket härligare känsla. Det kändes verkligen som att jag fick ett bra sug från bakbenen och in i handen och hade i och med det "kontrollen". 
 
När jag kom in på banan började han exakt som han gjorde på Jälla. När vi kom mot mitten på långsidan stannade han upp, försökte vända och "fly" samt stegra. Min första reaktion var att "nej, du ska faktiskt gå här!" men jag kom direkt på mig själv att just ja, sånt tänk har vi slutat med nu. Så jag vände istället därifrån över ridbanan, red in på en stor volt, skjutsade fram honom och checkade av om han var på riktigt på hjälperna. Därefter tänjde jag ut volten allt eftersom och till sist var vi bara några meter från den "läskiga" domarkortsidan. Sedan fick vi startsignal. 
 
Programmet gick imponerande bra! Jag valde att hela tiden skära av lite på den översta kortsidan, men försöka ha honom runt innerskänkeln och trycka ut honom så mycket jag kunde mot staketet. Han var såklart lite spänd i hela programmet som drog ner lite och även andra kostsamma missar. MEN jag, Helena, mammma och Fredrik (och Leon såklart) var så nöjda och glada efteråt! Det nya sättet att tackla problemet med fungerade ju, och Leon var ändå med mig under hela ritten. Så himla himla roligt!! 
 
Leon belönades med 7,5 poäng på gångarterna och jag fick beröm för att jag visade honom väl. Vi fick även 7 på första vändningen över ridbanan, mellanskritt, en övergång till trav från galopp, vänster galoppfattning och den sista halten. Superkul!! 
 
 
Teamwork! Och bästa mamma stod bakom kameran medan Fredrik tog hand om hennes lilla hundvalp Frasse. ♥

Jälla Hästsportförening 17/10

Bättre sent än aldrig.. Här kommer första delen av bilderna från tävlingen på Jälla Hästsportförening med Leon! Alla bilder är fotade av min mamma! Lämna gärna en kommentar. ♥
 
 

Taktiksnack

Om ni inte redan sett det på Equipe och tänkt "vad tusan hände?" så fick jag och Leon 45% i dagens LB:2 på Jälla. Det är svårt att skrapa ihop mer poäng när lilla Leon inte vill gå nära domarkortsidan och missar i och med det en del moment. Jag försökte bara få ut honom så mycket jag kunde och höll mig bara lugn, positiv och stabil. Vi fick 2 felridningar pga missad halt vid C i programmet och även för att vi överskred minuten efter startsignal. MEN vi har blivit en erfarenhet rikare och efter lite snack med Helena efter ritten kom vi fram till att jag ska ändra min taktik, och det har hon egentligen sagt till mig under varje pass men det har liksom inte gått upp för mig förrän idag. 
 
Allting handlar om att Leon ska vara ärligt framme för skänkeln. Vad händer när han inte är det? Jo, det som hände idag inne på banan. På framridningen var han såååå fin. Precis så lugn och fin som på hemmaplan och om inte bättre då jag direkt fick en härlig känsla i galoppen - vilket kan ta en liten stund innan jag ridit fram honom 100% till handen. När vi kommer in på banan faller jag (och Leon) tillbaka på det gamla och jag går mer efter "erfarna-ponny-taktiken" istället för "grön-unghäst-ska-ruttas-taktiken". På en ponny som blir "rädd" är det självklart att den helt enkelt SKA gå förbi det "läskiga" vilket jag såklart har i ryggmärgen efter mina år på min herre Frolle. Men med Leon, och dom allra flesta unghästar, är det inte alls så. Här handlar det om framåtbjudning och trygghet.
 
Om Leon hade varit ärligt framme för min skänkel hade jag förmodigen kunnat rida ett helt okej program men bara skärt av kortsidan där han var rädd. Istället för att rida förbi där så många gånger som möjligt innan startsignal skulle jag ha ridit ner till andra sidan av banan och jobbat med att skjutsa fram honom. Då kanske vi hade kunnat skrapa ihop flera poäng på momenten som inte var just vid domaren och låtit dom andra få några poäng mindre för fel placering.
 
Två helt olika sätt att tackla problemet och jag tror på det sista. Fram, fram, fram (inte fortare och fortare dock) och inte snurra flera varv vid det läskiga som då bara blir ännu mer läskigt. Som tur är har vi en tävling kvar i höst så då ska vi köra all in på vår nya taktik! 
 
Idag var bara en träningstävling för Leon, och mig. Helena var med för att se hur båda vi reagerar på tävlandet och det tyckte jag var jätteskönt! Det är verkligen en lyx att ha med sin tränare på tävling. :) Fredrik hängde också med till tävlingen, mamma åkte från Hudik med lilla Frasse och även Kjell (min och Helenas hovslagare) var där och tittade. Kul!! Nu ska vi träna vidare på att hitta det där svårfunna dragläget...
 
 
 

Söndagens tävling på Frolle

I söndags tävlade jag Frolle som ni vet, trots att jag lånat ut honom på foder till Saga. Vi var tvungna att hoppa in i elitlaget som jag inte ens anmält intresse till i år, men det var krisläge helt enkelt. Jag kände mig väldigt oförberedd såklart, men samtidigt väldigt taggad och förväntansfull. Det är ju ALLTID roligt att tävla på Frolle! 
 
Det var verkligen SÅ roligt att sitta upp på Frolle och göra "vår grej" på tävling. Våra rutiner, i min bubbla och på min underbara ponny. Han kändes så himla bra på framridningen (Cred till Saga som håller honom i så bra form!). Det kändes verkligen som att jag ridit honom varje dag precis som förut, som att ingenting var förändrat. Enkla bytena, skolorna och allt kändes verkligen toppenbra. TYVÄRR var underlaget på tävlingsbanan dränkt i vatten... Det plaffsade när man red och det sög verkligen tag, och det märktes särskilt mycket på Frolle som redan är ganska markbunden i sina gångarter. Han snubblade flertalet gånger vilket såklart drar ner en del poäng. Men i övrigt kändes han jättefin, och jag blev faktiskt ganska besviken på resultaten. Det var mer värt än 61,147%, utan tvekan. Men sån är bedömningssporten och det är ingenting man kan göra åt. Huvudsaken är att känslan var bra och att jag fick njuta av den kanske sista tävlingen med Frolle. ♥
 
Laget slutade 4:a. Ingen av oss fick till en toppenbra ritt, men vi deppade in för det. HRPKs lag är bra på att hålla humöret uppe oavsett resultat, och det är en bra egenskap! Nu får vi hålla tummarna för att det går bättre nästkommande omgångar så att dom förhoppningsvis får åka till Lag-SM. :)
 
 

Jag ska tävla!

På söndag (imorgon!) ska jag tävla, och inte vilken häst som helst - utan FROLLE! Haha, nu tänker väll ni "vad tusan, är inte han utlånad??". Det är alldeles rätt, Saga har ju honom nu. MEN...
 
HRPKs elitlag har hamnat i knipa och hade för få ryttare i laget helt plöstligt och då ringde lagledaren i panik till mig för att fråga om inte jag snääääälla kunde tävla Frolle i laget. Ida-Marie som är lagledare äger stallet Frolle står i nu så hon visste helt och hållet om situationen, men hoppades såklart att det skulle gå ändå. Efter mycket betänketid, prat med Helena och med Saga och hennes mamma kom jag fram till att det går! Så jag åker alltså till Falun på söndag, från Stockholm, för att tävla Frolle i LA:P1 som eliten går i. Jag har knappt ridit honom på en månad men det ska nog gå bra! 
 
Jag känner mig faktiskt väldigt taggad och det ska bli otroligt roligt att göra det en sista gång tillsammans med Frolle. Vi ska göra vårt bästa som vanligt så får vi se hur långt det räcker! Men vilken överraskning.. :)
 
 
 

Hej! Jag heter Pernilla Hägglund, är född 1996 och bor tillsammans med min pojkvän i Stockholm men kommer egentligen från Hudiksvall. Jag är diplomerad hästskötare och jobbar just nu på Stall Reje i Knivsta där jag också har min egna häst, fyraåriga Sir Leon. Här får ni läsa om mig, min häst och min vardag som hästskötare. Välkommen!
|